V S P E

Och en hel del att tänka på...jag vet inte ens vart jag ska börja tänka så mkt är det! Det blir bara mer o mer och jag blir bara mer o mer splittrad över hur jag igentligen mår o bör må! Jag är så trött på att hela tiden bli så dumförklarad, så fort jag har en idé som kanske gör livet lite lättare så får jag alltid höra att man ska vara glad att man har ett jobb i dessa dagar! Vad spelar det för roll om jag nu har bestämt i mina tankar att jag vill göra. Sedan att jag har jobb och vill ha det fortfanarde medans jag pluggar, hoppas bara att det finns ngn som orkar med att jag verkligen vill detta, jag hoppas att denna jag har vid min sida just nu tycker att det ska accepteras. Jag blir ärligt ledsen när jag hela tiden måste ta emot en massa dum förklaringar! Hur mkt orkar man????

Man måste verkliegn tänka på vad man vill här i livet, varför skulle man låta någon gå emellan sina drömmar, ska det vara rent omöjligt att uppnå dom bara för att man har barn o jobb?! Nej nu vill jag det här och jag tänker f*n stå på mej!, för jag vet liksom inte hur länge det kommer vara vi....jag vet inte vad jag vill med dej just nu heller! Det kryper i kroppen på mej jag accepterar vad du nu vill göra, men jag får aldrig ngt tillbaka!

Skulle verkligen vilja att du svara på en endaste sak! Om du älskar mej varför ska det vara så svårt att acceptera att jag är som jag är? När jag kommer på vad jag vill så hoppas jag att du kan stå bakom mej inte gå emot mig o mina drömmar, men säger jag en enda sak så blir jag fortfarande så dum i dina ögon!...varför är det så? Varför är det alltid jag som ska skärpa mej? Varför är det bara jag som är dum? varför är det bara jag som gör fel?

virre