Ville bara ha de sagt
Ja nu skall jag berätta hela historien för er, som vill veta och undrar det vill säga.
Ang min träning, vikt nedgång samt ångest. Börjar med träningen, jag tränar för att må bra, bli piggare och känna mig hälsosam. Sitter jag bara hemma i soffan blir jag depprimerad och väldigt rastlös! Jag älskar att träna och de betyder en hel del för mig. Har tränat sedan jag har varit väldigt liten. När jag slutade simhoppa så tränade jag inte på drygt 1½-2 år. Jag kan inte direkt känna efter om jag var depprimerad eller något sådant men jag kände mig inte så speciellt nöjd med mig själv då. Saknade träningen så grymt mycket. Men kunde inte direkt gå tillbaka dit jag en gång var kände jag. De tog så enormt mycket tid utav mig och min vardag. Tränade simhop i cirka 6½-7 år innan jag slutade. Inte undra på att man saknade träningen OCH vännerna man hade på träningen! Började sedan efter typ 2 år och träna på gym tillsammans med en nära vän till mig. Gjorde det ett tag, men även de tog mycket tid och kostade en del. När man går på gymnasiet har man inte så mycket tid och inte så mycket pengar. Så de blev någon månad hit och någon dit! De gjorde mig glad och full med energi, jag mådde toppen dvs! Nu har jag börjat köra serigöst på gymmet igen och nu är de verkligen serigöst! Tränar minst 5 - 6 pass i veckan var att måndagar tränar jag 2 pass och hinner jag med så tränar jag gärna 2 pass varannan tisdag och torsdag med. Hinner jag med blir det några promenader i veckan också. Jag mår bra utav att träna, de gör jag verkligen och de är något jag brinner för till 1000% Ni som tränar med mig vet att jag älskar det och mår bra utav de!
Vikten dårå.. Jag har gått upp en hel del på ett X antal år. Vilket får mig att må dåligt. Jag vill bara få bort ett par kilo. Jag vet vart gränsen går och jag tänker inte gå över den. Ni som känner mig vet att jag inte tänker göra det. Jag vet att muskler väger mycket mer än vad fett gör. Jag har mycket muskler på min kropp det vet jag men jag har en del fett också som jag gärna vill ha bort. Man kan inte punktförbränna och de är jag helt medveten om! Men att motionera så som jag gör tycker jag är helt okej. Jag överdriver inte och min mål vikt är inte heller överdriven.
Då kommer vi till ångesten. Ja, Jag har fått ångest på sista tiden. eller det är blandat med ångest och besvikelse på mig själv. När jag köper "godsaker" eller något som är "onyttigt". Jag skulle aldrig få så mycket ångest att jag skulle trycka ner fingrarna i halsen för att få bort ångesten, ALDRIG! Men jag kan må dåligt över att jag har unnat mig saker. Jag vet att jag kan unna mig saker just för att jag tränar så som jag gör men ändå får jag ångest! Besvikelsen kommer när jag har förberätt att jag skall tillexampel gå ut och gå på morgonen eller på kvällen men när jag säger för mig själv att jag inte orkar för jag är så trött. Jag kan ha en hård självdisiplin ibland men ibland är de jävligt trögt kan jag erkänna!!
Nu vet ni hur det ligger till.
/ Saraah
Ang min träning, vikt nedgång samt ångest. Börjar med träningen, jag tränar för att må bra, bli piggare och känna mig hälsosam. Sitter jag bara hemma i soffan blir jag depprimerad och väldigt rastlös! Jag älskar att träna och de betyder en hel del för mig. Har tränat sedan jag har varit väldigt liten. När jag slutade simhoppa så tränade jag inte på drygt 1½-2 år. Jag kan inte direkt känna efter om jag var depprimerad eller något sådant men jag kände mig inte så speciellt nöjd med mig själv då. Saknade träningen så grymt mycket. Men kunde inte direkt gå tillbaka dit jag en gång var kände jag. De tog så enormt mycket tid utav mig och min vardag. Tränade simhop i cirka 6½-7 år innan jag slutade. Inte undra på att man saknade träningen OCH vännerna man hade på träningen! Började sedan efter typ 2 år och träna på gym tillsammans med en nära vän till mig. Gjorde det ett tag, men även de tog mycket tid och kostade en del. När man går på gymnasiet har man inte så mycket tid och inte så mycket pengar. Så de blev någon månad hit och någon dit! De gjorde mig glad och full med energi, jag mådde toppen dvs! Nu har jag börjat köra serigöst på gymmet igen och nu är de verkligen serigöst! Tränar minst 5 - 6 pass i veckan var att måndagar tränar jag 2 pass och hinner jag med så tränar jag gärna 2 pass varannan tisdag och torsdag med. Hinner jag med blir det några promenader i veckan också. Jag mår bra utav att träna, de gör jag verkligen och de är något jag brinner för till 1000% Ni som tränar med mig vet att jag älskar det och mår bra utav de!
Vikten dårå.. Jag har gått upp en hel del på ett X antal år. Vilket får mig att må dåligt. Jag vill bara få bort ett par kilo. Jag vet vart gränsen går och jag tänker inte gå över den. Ni som känner mig vet att jag inte tänker göra det. Jag vet att muskler väger mycket mer än vad fett gör. Jag har mycket muskler på min kropp det vet jag men jag har en del fett också som jag gärna vill ha bort. Man kan inte punktförbränna och de är jag helt medveten om! Men att motionera så som jag gör tycker jag är helt okej. Jag överdriver inte och min mål vikt är inte heller överdriven.
Då kommer vi till ångesten. Ja, Jag har fått ångest på sista tiden. eller det är blandat med ångest och besvikelse på mig själv. När jag köper "godsaker" eller något som är "onyttigt". Jag skulle aldrig få så mycket ångest att jag skulle trycka ner fingrarna i halsen för att få bort ångesten, ALDRIG! Men jag kan må dåligt över att jag har unnat mig saker. Jag vet att jag kan unna mig saker just för att jag tränar så som jag gör men ändå får jag ångest! Besvikelsen kommer när jag har förberätt att jag skall tillexampel gå ut och gå på morgonen eller på kvällen men när jag säger för mig själv att jag inte orkar för jag är så trött. Jag kan ha en hård självdisiplin ibland men ibland är de jävligt trögt kan jag erkänna!!
Nu vet ni hur det ligger till.
/ Saraah
Alla våra Kommentarer på detta inlägg:
Postat av: Ävelicious
så lite så !
ok bra grejer det :D
jo det har jag, hoppas du me hade det ! :D
Trackback
